This is worth dying for

Jag får inte fram passande ord för den här helgen. Den har varit så jävla rolig att jag inte kan förstå det själv. Jag har skrattat mig igenom hela fredagen och lördagen, utan överdrift. Jag har förmodligen världens bästa vänner.

I fredags tog jag mig hem till Linda efter jobbet, vi drack gott och fixade oss. Strax anlände även Lotta och vi promenerade ner på stan till Håpe's där vi hade bokat bord. Med god mat och överdrivet många öl kickade vi i gång kvällen. Fler och fler vänner gjorde det rätta genom att göra oss sällskap, för vilket gäng vi blev till slut. Vi satt där och drack öl och hade så sjukt roligt ända fram tills det stängde, tiden gick alldeles för fort. Den korta promenaden hem till Linda på fem minuter, lyckades i stället ta 90 minuter. Det var helt klockrent! Just den där kvällen kommer jag leva på så jävla länge.

Sen att jag inte var så jävla pigg dagen efter på några få timmars sömn, är en annan sak. Men det var bara att dra på sig ett leende och springa iväg till jobbet. När jag slutade var jag så utsvulten att jag varken visste ut eller in. Men mat fick jag, då Micke, Michaela och Linda kom till min räddning. Sen var det bara att gå hem till Linda igen, duscha och öppna en flaska vin. Den här kvällen tog vi oss hem till Linus och festade, hårt. Det slutade med att jag och Linus gick till Å-bryggan och dansade med drinkar i handen. När det stängde kom min efterlängtade pojkvän och hämta mig. Guldvärd!


Kommentarer

Type it down here:

Name:
Remember me?

Mail: (not published)

URL/Blog:

Comment:

Trackback