All in the name of rock n' roll

Det här får bli min andra uppdatering idag, känne att jag har massa onödig energi i fingrarna som vill ut nu. Mina ögon är helt väck, står åt alla håll och kanter. Kan ni förstå hur trött jag är? Jag kunde verkligen inte somna inatt, låg och vände och vred på mig och ingenting lyckades kännas bekvämt nog för att jag skulle kunna somna. När väckarklockan ringde i morse fick jag ångest, ville inte kliva upp. Göra det jag alltid gör, i samma ordning. Klia mig i ögonen yrvaket, gå på toa, klä på mig arbetskläderna, sätta upp håret i en toffs, tvätta ansiktet, göra i ordning mina mackor som ska med, äta en tallrik gröt, borsta tänderna, ta på mig skorna och ta en promenad till jobbet. Måndagar är verkligen värst.

Inte nog med att jag var sliten, trött och hes, så skulle dom tre jobbigaste småungarna göra min dag ännu sämre än var den redan var. Kom där med min flakmoppe som vanligt, slänger upp reklamen och räkningarna på armen och ska börja ta mig in i ett trapphus då jag plötsligt hör hur tre småpojkar skriker om vem som ska få sitta på sadeln. Vänder mig om och allt som ekar i huvudet är, helvete. Får lägga av mig allt och försöka få ner dom tre busfröna i åldern två, fyra och sex, men jag står där utan resultat, ett bra tag. Om dom nu skulle gå av så skulle dom få köra den först, no way. Så det var bara att ta ur nycklen och fortsätta arbeta, trodde jag. När jag kom ner igen så satt alla tre nere i flakmoppen. Gissa om jag blev glad, jävla skitungar. Försökte ett bra tag med att få ut dom, säga åt dom att jag hade bråttom och att jag var tvungen att sköta mitt arbete. Men ingenting fungerade, mer kaxiga ungar än sådär kan man nog inte hitta. Vad jag än sa, så härmade dom mig eller var kaxiga tillbaka. Mitt tålamod började verkligen ta slut så jag tog tag i den ena ungen och svingade ut honom och ner på marken, två kvar. Den minsta fick jag också ut, men den äldsta. Han skulle ha det ena och det andra. Nu började det koka ur mina öron, jag gormade åt ungjäven att försvinna. Då tar han tag i några gummisnoddar som låg där i och skulle promt ha dom. Men jag vägrade, men till slut var jag tvungen att ge upp. Självklart skulle dom andra två också ha och dom förökte klättra upp igen men nu fick det vara nog, så kastade av dom och satte mig för att åka iväg. Vad tror ni händer då? Jo, dom skjuter dom där förbannade gummisnoddarna på mig och står och hånskrattar. Fick en på ansikte, en på ryggen och en på vaden. Ni skulle inte velat sett mig just då, jag var oxtokig. Blev riktigt förbannad, och tog tag i deras armar för att dom verkligen skulle förstå att jag inte hade tid med dessa dumheter. Skrek ett och ett annat. Hoppas ni inte tror att jag är en elak människa nu, men ni skulle förstå mig om ni hade varit i min situation. Hotade med att gå upp till deras föräldrar, ringa polisen och sätta dom på barnhem. Min djävulska sida började komma fram. Inte för att det hjälpte särskilt mycket eftersom dom enast kaxade tillbaka, men jag blev i alla fall av med dom, tillslut. Min ilska var inte att leka med, och hela dagen har jag hatat barn. Men det börjar lugna sig nu, lite i alla fall.

När jag kom hem åkte jag till Eskilstuna, hittade som tur var mina converse där som var anledningen till att jag åkte dit. Hittade även ett par klackskor och ett linne.

Nu har jag nyss ätit mat, proppmätt sitter jag här och halvsover. Förstår inte hur jag orkar skriva så grymt långa inlägg, men det är något som gör att det inte går att sluta. Måste alltid få med alla detaljer, jobbigt värre.