FEAR IS THE WEAKNESS
Har precis betalat Robins present, och jag ber fan till gud att det inte blir några problem och att den hinner komma tills på torsdag. Som vanligt är jag sent ute, men det är absolut inget ovanligt i min värld.
Förutom det, så var det plågsamt att jobba igår, jag mådde så jävla kasst inombords och var fruktansvärt trött. Festivallivet tär på en när man är hemma igen, men samtidigt vill jag inget annat än att spola tillbaka tiden och göra om det igen, för så kul hade jag. (Mer bilder kommer, men jag har inte tid med mer, jobbet väntar)
Jag saknar till och med den där snuskiga kebaben med bröd man åt alldeles för många gånger innan läggdags.
Så jävla sant! Man är helt förstörd när man kommer hem och har tid att känna efter. När man e mitt uppe i det så märks det inte ^^
