In your head they're still fighting

2008-09-28 @ 13:53:57 Category: Everyday life Comments: 0
Nu när det är söndag igen borde jag antagligen berätta om min helg. Så därför tänker jag tillbringa de kommande femton minuterna med det. På fredagen var alla partysugna och när vi väl fick klartecken om att vi skulle iväg så hände det som inte fick hända, så klart. Jag stod för mig själv i den tomma lägenheten och fixade mig lite halvstressat så där. Helt plötsligt vaknar jag upp liggandes på golvet, helt förvriden. Hela jag skakade och huvudvärken var inte vacker. Jag hade svimmat, helt utan anledning och utan några som helst förvarningar. Tror jag, för egentligen kommer jag inte ihåg mer än att jag vaknade på golvet. Hårfönen låg bredvid mig påslagen och fyllde rummet med värme. Faktiskt så var det tur att inget allvarligt hände! Ingen var ju hemma, och jag har därför ingen aning om hur länge jag låg där. Jag vill komma ihåg hur det såg ut när jag föll ihop, måste ha sett lite smått roligt ut. Plus att hårfönen måste fått sig en regäl smäll, men hej, den funkar åtminstonde. Så min fredag tillbringade jag sovandes i soffan, tills mamma kom hem och skickade mig vidare till sängen. Jag somnade klockan tio, en fredagkväll liksom. Men visst, det var skönt så jag ska inte klaga. Zara kom hem till mig så fort hon kunde när jag ringde henne och berättade om min lilla olycka, hon är bäst om ni inte visste det. Men jag skickade iväg henne på festen, inte skulle hon & Linn vara hemma på grund av mig. Fast jag gav henne mina nycklar så hon kunde hoppa av hemma hos mig när hon åkte hem från festen. Så jag slapp sova själv halva natten i alla fall, det tackar jag för.

På lördagsmorgonen var det tänkt att vi skulle åka till Stockholm, Linn och Richard följde med oss. Något försenade satt vi alla i bilen på väg mot Västerås tågstation. Oturligt nog missade vi tåget till Stockholm, och nästa tåg gick inte förens två timmar senare. Men när vi köpte biljetterna en stund senare fick vi reda på att vi kunde åka över sala och byta tåg där, så fick det bli. Väl framme i Stockholm åt vi mat & Linn hittade två öl på donken under bordet, yey. Jag vill knappt nämna hur det gick med shoppingen, för det är riktigt irriterande. På dom där timmarna hittade inte någon av oss särskilt mycket. Knäppt, när man väl vill ha kläder hittar man inget. I alla fall inte jag. Det bästa med dagen var nästan när vi såg Dave Stewart sitta på stan och sjunga Zombie med sin gitarr. Så jävla grym, hans röst är klockren i mina öron. Men det hände mycket roligt under dagen så jag ska inte klaga. Vi åkte hem strax efter sju och när vi kom hem taggade vi för fest. Men vi tappade Linn på vägen, sorgligt nog. Men vi andra tre fortsatte mot kolbäck och hade en jätterolig kväll.

Jag är bakis idag, inget ovanligt med det. Söndagar är till för att slösas bort till ingenting. Får se om jag orkar ta mig till träningen ikväll, jag är genomförkyld och min hals är trasig. Känns som stora bitar av halsen har rivits bort av allt mitt hostande. Nej, nu blir det Varm dryck, en filt och Dave Stewart mina vänner.

Här har ni honom, för er som inte vet vem jag talar om!

Kommentarer

Type it down here:

Name:
Remember me?

Mail: (not published)

URL/Blog:

Comment:

Trackback